torsdag 7 april 2011

Början på något?

Hej!

Nu har jag varit frånvarande ett par dagar, men jag har arbetat så mycket som jag bara har orkat. Inte för att det gör bloggandet någon nytta eftersom jag inte har megamycket att visa upp...
Men jag tänkte i alla fall visa en liten bild och sen låta er läsa en liten text som jag skrev idag, tanken är att den ska användas tillsammans med en bild till ett arbetsprov. Jag lät ett par klasskompisar läsa den innan så att den inte var helt hemsk, det tar emot att låta någon läsa det jag skriver men det ska jag bli av med, jag ska läsa mycket och öva mycket och bli mer självsäker! Bloggen är faktiskt en jätte bra plats för det, eftersom man faktiskt får respons. Jag har förresten gjort klart och skickat in framsidesförslaget, tack så mycket för all pepp!

Nå nu till det inlägget handlar om, ett stycke text som kanske är början på något, kanske en historia...


Fågelsagor

Nu har alla fågelbarn samlats, nu är det dags, det är fredag och farmor ska berätta en av hennes sagor. 
Det är alltid så väldigt spännande för hon berättar så bra. Hon brukar tala om hur det var när hon var ung, 
om hur världen var då och om de stora flyttarna som hon och alla fågelfamiljerna brukade göra.

- När jag var ung så flyttade vi varje höst och varje vår. Ni förstår att på vintrarna så blev det så kallt att det föll vit snö ifrån himlen, snön lade sig som ett täcke på marken och dolde all mat. Då var vi tvungna att flyga söderut där det var varmt och där inget vitt föll. Vi flög alltid långa, långa sträckor till ett mycket avlägset märkligt land där det alltid var varmt och det alltid fanns mat. Men sen när vintern var slut och våren kom så brände solen alldeles för starkt och vi längtade alla hem till våra bon, så vi flyttade alltid tillbaka.
Jag kan sakna det landet ibland för det doftade så gott där och maten var så annorlunda.

Farmor berättade på och fågelbarnen drömde sig bort till det andra landet dit deras familjer förut brukade flyga. De undrade hur det var där och på vilket sätt maten smakade annorlunda. Men de visste att man inte flyttade längre, det hade man slutat med när snön slutade falla."   



Och så den lilla skissen: 
 

3 kommentarer:

  1. Underbar bild och mysig text! Inget alls att vara osäker eller fundersam om :)

    SvaraRadera
  2. Men Gud vad söt den lilla skissfågeln var! Faktiskt inte så obehaglig som jag tycker de andra är (kan bero på den mysiga texten, eller att jag helt enkelt vant mig ;) ) Hon ser så nöjd ut!

    SvaraRadera
  3. gullig text :) tänk på att hålla samma tempus genom berättelsen. du börjar skriva i presens medan andra stycket är i imperfekt. det kan bli ganska förvirrande för läsaren.

    SvaraRadera